Bara för den har vart så jävla jobbig. Haft världens migrän och insett att jag måste plugga varje jävla kväll när jag kommer hem typ.
Inte för att jag ligger efter eller nått utan bara för jag typ pressar mig själv till att vara bra, förra året gick jag bokstavligen in i väggen eftersom jag pluggade sönder mig. Och jag förstår inte varför jag inte bara kan lägga av, men har kommit på att eftersom kraven på ungdomar är så jävla höga så har man inte råd att bara slappna av när man kommer hem. Utan man ska sitta och läsa,skriva och ja gud vet inte allt.

Jag kan säga att jag är sjukt jävla sliten, jag sover max 2 h per natt för att jag är så äckligt jävla stressad sen massa annat. Jag har ren tur om jag sover mer än 2 timmar, vilket är sällan. Jag tänker knappt på att äta för jag bara vill bli klar med allting, när jag glömmer någon uppgift och hör i skolan "imorgon har vi prov/redovisning/inlämning" 
Ingen kan ana vilken total ångest som bara kväver mig, jag skiter bokstavligen i mina vänner för att kunna sköta skolan. Men nu så har det börjat nå en kritisk jävla nivå, det är så hemskt att säga till sina vänner "Nej jag måste plugga, en annan kväll".

Detta tär verkligen på mig, jag blockerar i princip allt, sitter uppe hela nätter och läser in massa men till ingen nytta. Jag, Rabbit Johansson är arbetsnarkoman.

Hej vadå klagomål på min blogg? Men ville bara få ur mig det.